Trötta buskatter

Vaknade häromnatten av att Maki jamade som en galning. Vilket inte är ovanligt i och för sig, men han var så ihärdig. Det lät nästan som om han hade panik. Jag går ut på balkongen och där springer han fram och tillbaka på räcket och tjuter. Jag inser att han tittar på något på marken. Och vem sitter där om inte lilla Charlie. Han ser mig och jamar patetiskt. Jag springer ut som en galning för att få in honom innan han bestämmer sig för att rymma längre bort. Tänk om jag vaknat och Charlie varit borta? Fyyy!!!! Tur att Maki agerade barnvakt.

Nästa dag gör han samma sak igen och jag inser att han har hittat ett ställe där han kan klämma sig igenom på balkongen. Efter mycket gnäll ringer jag deras andra vårdnadshavare och nu är de hos mamma och pappa. Men vem tror ni rymde i går då? Maki, busfröt! Han kom dock precis hem igen i Hökåsen och äter som en tok. Vad ska jag ta mig till med dessa busfrön? Matte får gråa hår!!!!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0